Rätt kartor viktigt i byggprocessen

pejuRisken för fel blir större när fler kommuner kräver enklare och innehållsmässigt torftigare kartprodukter under byggprocessen. Kommuner har blivit skadeståndsskyldiga efter att beviljat bygglov över en av kommunens avloppsledningar. De hade nämligen inte koll på sina ledningsrätter.

Att veta vad detaljplanen säger, vilka rättigheter, bestämmelser, gränser och fastigheter som är berörda av förändringen skapar en effektivare planerings- och byggprocess.

Grundkartan grunden för detaljplanen

En grundkarta innehåller fastighetsförhållanden med gränser och byggnader. Vissa kommuner nöjer sig med ett utdrag ur primärkartan och fastighetskartan. Det blir det utdraget som går vidare till detaljplanen. Risken finns att det planeras på något som sen kanske inte fungerar. Gamla servitutsområden och ledningsrätter finns inte i fastighetskartan, de måste sökas fram i gamla akter. Grundkartan behövs tillsammans med fastighetsförteckningen, så att det också syns vilka som äger fastigheterna samt vilka som har rättigheterna i servituten och ledningsrätterna.grundkarta

Nybyggnadskarta i många varianter

Nybyggnadskartan kanske är den viktigaste kartan av alla under byggprocessen, och det är också den som finns i flest varianter ute i kommunerna. En nybyggnadskarta ska innehålla de fastighetsrättsliga uppgifterna och visa vad detaljplanen säger, visa befintliga byggnader och hur det ser ut på marken, höjder ska till exempel vara med.

nybyggnadskarta

Vissa kommuner kräver nybyggnadskarta för all typ av byggen (nybyggen och tillbyggen), andra bara när det är ett nytt område som ska byggas. Mina erfarenheter säger mig att nybyggnadskartan är än viktigare när du ska bygga ut i ett etablerat område:

  • Då behöver verkligen gränserna vara utredda, så att alla vet hur nära den befintliga gränsen byggnaden kommer att ligga.
  • Att vi kikar på den gamla detaljplanen, som oftast inte finns digital. Ledningsrätter kanske har kommit till. Vi vet inte riktigt vad som finns på tomten om vi inte har ett riktigt underlag, en riktig karta.

Vi som jobbar med detta vet hur vi tolkar en detaljplan, vi kan mäta och utreda gränser. Ofta ska det gå fort och då tas genvägar. Men bra kartor under byggprocessen gör att vi får en bättre kommunal planering och kontroll. Det händer titt som tätt att när vi kommer ut och ska sätta ut ett hus, så får det inte plats. Det kan vara på prickmark där det inte får byggas, och huset kommer snart.

Projekteringskarta oftast inte en karta längre

En projekteringskarta är numera sällan en karta. Oftast eller kanske ska jag säga alltid numera så levereras den som CAD-fil och är 3-dimensionell. Den ska beskriva hur det ser ut så att den projektplanerar kan bilda sig en uppfattning hur terrängen det ser ut. Alla detaljer ska vara med och att allt som är inmätt ska ha höjd. Allt oftare ska ytor redovisas och 3-dimensionella objekt. Det går alltså även mot BIM (byggnadsinformationsmodeller) på underlagen.

Gör rätt från början. Jobba med kartor som hjälper och underlättar byggprocessen. Det skapar nöjdare husbyggare och kommunala tjänstemän.

Fler praktikplatser för mät- och kartstudenterna

Inom mät- och kartbranschen har vi under många år haft ett underskott på kvalificerad personal. Det fattas mätningsingenjörer och mätningstekniker men också en bredare kompetens med kunskap om kartografi, fastighetsjuridik, PBL/samhällsplanering, databaser och GIS. Vi står också inför stora pensionsavgångar, varför det är extra viktigt att se om återväxten inom yrket.

Nya utbildningar på nya orter
Efter att det under många år bara funnits ett fåtal utbildningar har det nu tillkommit flera utbildningsorter, där vissa är yrkeshögskolor (YH) och andra är universitets- och högskoleutbildningar. Yrkeshögskolorna har LIA (lärande i arbete) medan universitets- och högskolorna har examensjobb, praktikkurs och/eller praktik.

Alla elever på dessa utbildningar behöver vår hjälp i sin utbildning för att få praktikplatser och examensjobb. Eftersom det har blivit fler utbildningsplatser behövs det också fler praktik- och examensplatser. Får eleverna inte det blir deras utbildning inte fullständig och vi får inga nya utbildade kollegor.

Branschen bör ta ansvar
Vi i hela mät- och kartbranschen, från Lantmäteriet, kommunala mätningskontor till mät- och kartkonsulter samt bygg- och anläggningsentreprenörer, måste hjälpas åt så dessa elever får sin praktik och sitt examensjobb.

På Metria har vi som målsättning att hela tiden försöka ta in elever på LIA, ordna fram examensjobb och praktik­platser. Det är inte lätt alla gånger men det är viktigt att vi försöker så gott vi kan.

Ida gör just nu praktik på Metria i Katrineholm
Just nu har vi på Metria i Katrineholm en elev från
Östsvenska yrkeshögskolan i Motala som går andra året på den tvååriga
utbildningen som Geodetisk Mätningstekniker.  Den utbildningen är inriktad mot bygg- och anläggningsmätning medan en del andra utbildningar från andra utbildare, har en inriktning mer mot mätning för samhällsplanering.

Det är Ida Johansson från Finspång som är inne på sin sista vecka av den 7 veckor långa LIA i denna period.

Vad har du för bakgrund Ida, och hur kom du på idén med den här utbildningen?

- Jag jobbade tidigare som trädgårdsanläggare och tycker om att arbeta ute men ville utvecklas. Då hittade Ida J_P1060952_rjag den här utbildningen i Motala och undersökte mer vad det var. Variationen ute och inne tilltalade mej, och nu har jag snart gått utbildningen i ett och ett halvt år.

Hur är det att vara på praktik?

- Det är mer varierande arbetsuppgifter här på Metria än min tidigare praktik vilket är roligt. Jag har varit med alla på kontoret på olika sorters jobb, både ute och inne på kontoret.

Är det något som skiljer mycket mellan den här praktiken, din tidigare praktik och skolan?

- Det mest påtagliga är fabrikatet på mätinstrumenten samt beräkningsprogrammet. Vi har använt Leica totalstation och GNSS-mottagare i skolan och på min förra praktik men här på Metria i Katrineholm har ni Trimble. Det blir svårt till en början men jättebra att få en inblick i hur Trimble fungerar. Det är samma sak med beräkningsprogram, vi har mestadels använt GEO i skolan men ni har Topocad, vilket också är svårt i början men bra att få testa. Jag har laddat ner en testlicens av Topocad för att själv kunna öva.

Tack för att jag fick ställa några frågor och lycka till i ditt framtida yrkesliv!

Som sagt, för att vi ska få utbildade mät- och kartkollegor framöver, är det jätteviktigt att vi i mät- och kartbranschen tar vårt ansvar och ordnar praktikplatser och examensjobb!

peju

Per-Åke Jureskog, projektledare och mätningsingenjör. Parallellt med detta även marknadskoordinator för en av affärsenheterna i Metria.