Rätt kartor viktigt i byggprocessen

pejuRisken för fel blir större när fler kommuner kräver enklare och innehållsmässigt torftigare kartprodukter under byggprocessen. Kommuner har blivit skadeståndsskyldiga efter att beviljat bygglov över en av kommunens avloppsledningar. De hade nämligen inte koll på sina ledningsrätter.

Att veta vad detaljplanen säger, vilka rättigheter, bestämmelser, gränser och fastigheter som är berörda av förändringen skapar en effektivare planerings- och byggprocess.

Grundkartan grunden för detaljplanen

En grundkarta innehåller fastighetsförhållanden med gränser och byggnader. Vissa kommuner nöjer sig med ett utdrag ur primärkartan och fastighetskartan. Det blir det utdraget som går vidare till detaljplanen. Risken finns att det planeras på något som sen kanske inte fungerar. Gamla servitutsområden och ledningsrätter finns inte i fastighetskartan, de måste sökas fram i gamla akter. Grundkartan behövs tillsammans med fastighetsförteckningen, så att det också syns vilka som äger fastigheterna samt vilka som har rättigheterna i servituten och ledningsrätterna.grundkarta

Nybyggnadskarta i många varianter

Nybyggnadskartan kanske är den viktigaste kartan av alla under byggprocessen, och det är också den som finns i flest varianter ute i kommunerna. En nybyggnadskarta ska innehålla de fastighetsrättsliga uppgifterna och visa vad detaljplanen säger, visa befintliga byggnader och hur det ser ut på marken, höjder ska till exempel vara med.

nybyggnadskarta

Vissa kommuner kräver nybyggnadskarta för all typ av byggen (nybyggen och tillbyggen), andra bara när det är ett nytt område som ska byggas. Mina erfarenheter säger mig att nybyggnadskartan är än viktigare när du ska bygga ut i ett etablerat område:

  • Då behöver verkligen gränserna vara utredda, så att alla vet hur nära den befintliga gränsen byggnaden kommer att ligga.
  • Att vi kikar på den gamla detaljplanen, som oftast inte finns digital. Ledningsrätter kanske har kommit till. Vi vet inte riktigt vad som finns på tomten om vi inte har ett riktigt underlag, en riktig karta.

Vi som jobbar med detta vet hur vi tolkar en detaljplan, vi kan mäta och utreda gränser. Ofta ska det gå fort och då tas genvägar. Men bra kartor under byggprocessen gör att vi får en bättre kommunal planering och kontroll. Det händer titt som tätt att när vi kommer ut och ska sätta ut ett hus, så får det inte plats. Det kan vara på prickmark där det inte får byggas, och huset kommer snart.

Projekteringskarta oftast inte en karta längre

En projekteringskarta är numera sällan en karta. Oftast eller kanske ska jag säga alltid numera så levereras den som CAD-fil och är 3-dimensionell. Den ska beskriva hur det ser ut så att den projektplanerar kan bilda sig en uppfattning hur terrängen det ser ut. Alla detaljer ska vara med och att allt som är inmätt ska ha höjd. Allt oftare ska ytor redovisas och 3-dimensionella objekt. Det går alltså även mot BIM (byggnadsinformationsmodeller) på underlagen.

Gör rätt från början. Jobba med kartor som hjälper och underlättar byggprocessen. Det skapar nöjdare husbyggare och kommunala tjänstemän.