Läkaren som använde GIS för att få bukt med koleran

Den första GIS analysen?

Det är väl känt att Metria är ett av Sveriges ledande företag när det gäller geografisk IT och geografiska informationssystem, GIS.
”Metria – Länken mellan kartan och verkligheten” – vi ser oss som moderna och nydanande eftersom GIS fortfarande är en relativt ung disciplin, det vet vi ju.
Eller – är det verkligen så? Faktum är att redan för 160 år sedan användes en föregångare till GIS och resultatet blev en banbrytande upptäckt. Låt mig berätta om doktor John Snow.

Kolerautbrott i London

År 1854 härjade koleran våldsamt i London. Det var det värsta kolerautbrottet någonsin. Allra värst var det i de fattiga kvarteren runt Broad Street i Soho. Folk insjuknade och dog i hundratal. Vissa dog inom några timmar från insjuknandet. Utbrottet skedde den 31 augusti och inom tre dagar hade 127 människor i området kring Broad Street avlidit.
Den gängse uppfattningen vid denna tid var att Kolera smittade via t.ex. dålig och unken luft. Det fanns även teorier som menade att ogynnsamma stjärnkonstellationer och avlägsna jordbävningar kunde orsaka kolera.
Doktor John Snow, som specialiserade sig inom anestesi och medicinsk hygien, trodde inte på dessa teorier. Hans hypotes var i stället att kolera spreds via kontaminerat vatten. Detta ville han bevisa mitt under den värsta koleraepidemin och det var då han använde sig av ett tidigt, analogt GIS.

Geografisk analys med hjälp av kartan

Utan att ha en aning om vad GIS var, än mindre ha gått någon GIS-utbildning Dr. Snow  helt enkelt en karta över Soho och plottade in kolerafallen, en prick för varje sjukdomsfall. På kartan prickade han även ut de pumpar som befolkningen använde för att hämta dricksvatten. På så vis ville han se om antalet sjukdomsfall var fler runt någon speciell pump. Ganska snart visade det sig att en stor koncentration av kolerafallen var lokaliserade runt pumpen på Broad street. Det var företaget Southwark and Vauxhall Waterworks Company som ägde pumpen och som levererade vattnet till den. Snow undersökte vattnet men varken de kemiska eller de mikroskopiska testerna visade på att vattnet var dåligt. Trots det lyckades han övertala myndigheterna att montera ner handtaget till pumpen och på så vis tvinga folk att hämta sitt vatten från andra pumpar. Detta blev slutet för den koleraepidemin. Antalet sjukdomsfall sjönk drastiskt. Det visade sig nämligen att vattnet till pumpen på Broad street togs nedströms Themsen, nedanför platsen där avloppsvatten läckte ut. De andra pumparnas vatten togs uppströms den platsen.

Skepsis - trots överväldigande bevis

Trots, som det verkade, överväldigande bevis för att kolera smittade via kontaminerat vatten så ville dåtidens forskning inte ta till sig Snows teorier. Det dröjde tolv år, ända till 1866 innan en av Snows största motståndare, William Farr insåg giltigheten i Snows teorier och utfärdade starka rekommendationer om att man inte skulle dricka vatten som inte var kokt.

Än idag finns en gjutjärnspump utan handtag i hörnet korsningen Broad street och Poland street. Och en pub i samma hörn har fått namn efter läkaren och heter John Snow.
På så sätt kan man säga att GIS räddade oss från kolera och att John Snow är upphovsmannen till ”GIS” – eller i alla fall den geografiska analysen.
Själv blev han inte så gammal, han fick inte ens se sina teorier slå igenom. John Snow dog den 10 juni 1858 endast 46 år gammal i sviterna av en massiv stroke.

John Snow Minnesmärke
Pumpen med det bortmonterade handtaget i hörnet av Broad Street och Poland street. I bakgrunden puben John Snow
”John Snow memorial and pub”. Licensed under CC BY-SA 2.0 via Wikimedia Commons – http://commons.wikimedia.org/wiki/File:John_Snow_memorial_and_pub.jpg#/media/File:John_Snow_memorial_and_pub.jpg
John Snows Kolerakarta
Dr John Snows GIS-analys av koleraepidemins spridning
”Snow-cholera-map”. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons – http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Snow-cholera-map.jpg#/media/File:Snow-cholera-map.jpg

Tack till Neta Hedberg, rutinerad Metrian och GIS-ingenjör på Luleåkontoret, och som bidragit med denna intressanta historia!

 

Att vända motgång till medgång

VM i Skottland i början av augusti har sedan länge varit mitt huvudmål för 2015. Men ibland är vägen inte lika rak som jag tänkt mig. I början av maj fick jag lämna återbud till 10-milakavlen på grund av en förkylning. När jag är förkyld brukar det i regel ta 5-7 dagar innan jag är tillbaka i normal träning igen. Men den här gången var det annorlunda. Viruset gav inte med sig förrän efter tre veckor och två dagar. Vilket innebar tre veckor och två dagar utan ett löpsteg. Tre veckor och två dagar med mycket tid för tankar.

Jag var ordentligt nedtränad efter ett bra genomfört VM-träningsläger i Skottland när viruset slog till. Allt hade gått enligt planen fram hit. Drygt tre veckor senare såg förutsättningarna helt annorlunda ut, och planen hade fått ändras flera gånger under den tiden.

De inplanerade VM-observationstävlingarna i Säter i mitten av maj var en tänkt milstolpe mot VM. Av det blev inget och jag fick lämna återbud till alla tävlingarna. Världscupstävlingarna i Halden och Lysekil denna vecka var det sista observationstillfället inför VM. Med mycket kort startsträcka och upptrappning av min träning från noll till hundra på en vecka med receptet: en jogg, en lågintensiv kurvbildsträning, en moderat OL-träning, ett Sprint-DM och två intervallpass tog jag beslutet att för en bra prestation på VM skulle det vara bättre att genomföra världscupstävlingarna än att lämna återbud än en gång.

Det var ett tufft beslut. Första loppet var en långdistans i Prästebakke utanför Halden. Terrängen där är av det tyngre slaget. Både på grund av en hel del undervegetation men också beroende av kuperingen. Jag inledde i hög fart, men med fokus på farten istället för kartan kom snart misstagen, och med misstagen kom tröttheten. Väldigt sällan tänker jag tankar om att bryta lopp, men sådana fick jag brottas med under pågående tävling. Inget bra tecken. Men jag bröt inte även om tävlingsgnistan slocknade där ute på banan. Resultatet i siffror är inget jag tar med mig från den dagen utan glad att jag sprang igenom hela banan och fick en rejäl genomkörare som väckte kroppen lite till liv.

IMG_2337

Ge aldrig upp hoppet, motgång går att vända till medgång och framgång.

Dag för dag har det känts bättre och dagens världscups-medeldistans i Munkedal, strax utanför Lysekil var ännu ett kliv framåt. Resultatet blev enn blygsam 12e plats, men jag tar med mig delar av loppet där jag snuddade vid den känsla jag vill ha. När fart och teknik samspelar och när orientering är det roligaste som finns! Men mycket träning ligger mellan mig och VM ännu. Minst en medeldistansplats är trots allt säkrad i och med förra årets VM-guld. Hela VM-laget och distanser offentliggörs i veckan.

Jag har äntligen vänt motgång till medgång. Jag har en bra plan och ser fram emot förberedelserna!

Nästa gång jag skriver här på bloggen tänker jag göra en djupdykning i olika terrängtyper runt om i världen. Lite av en landskapsanalys och jämförelse av de senaste terrängtyperna jag förberett mig extra mycket inför på grund av att viktiga tävlingar genomförts där. Det kommer att förklara varför det är så viktigt för oss elitorienterare att förbereda oss i relevant terräng och på nyritat kartmaterial. Jag kommer att ge konreta exempel med kartklipp och ni är välkomna att ställa frågor inför eller kring det blogginlägget!

Nu på lördag väntar världens största stafettorientering, Venlakavlen, som avgörs utanför Åbo. Där ska vi OK Linnétjejer ta lite revansch från 10-mila.

/Annika Billstam

Mobil kartapputveckling – då, nu och imorgon

Tidig telefoni och mobilutveckling

Den som är 10 år gammal idag och har en mobil har som bekant möjlighet att bokstavligen få hela världen i sin ficka! Vem kunde först ana den explosionsartade mobila telefoni- och app-utvecklingen? Graham Bell som uppfann och fick första telefonpatent 1876 gjorde nog inte det.

Graham Bells Telefonpatent 1876
Graham Bells Telefonpatent 1876

Kanske gjorde svensken och tornedalingen, professor Östen Mäkitalo, även kallad ”mr Mobil” det när han hos Eriksson började utveckla NTM och GSM-växlar och telefoninät under 1970 och 1980-talet. Det var före det nu självklara Internet vilket föddes 1989 på CERN. Kommer du ihåg din första mobil? Var det Ericsson eller en Nokia, eller kanske en Motorola? Har du jobbat med GIS ett tag så kommer du säkert ihåg hur du trevande närmade dig de första kartorna i mobilen. Hur man utvärderade och provade. Hur man krånglade med externa GPS-enheter. Hur det tog evigheter att installera både program och pixliga kartor i mobilerna med bara 16 eller 256 färger? Och de pillriga tangentborden! Och när du surfade med mobilen för första gången?

Sex tidiga kartprogra:m Eniro, Hitta var faktiskt före Google Maps, Maps24, Nokias NokiaMaps och Wayfinder som utvecklades av Ericsson.
Sex tidiga kartprogram: Eniro, Hitta var faktiskt före Google Maps, Maps24, Nokias NokiaMaps och Wayfinder som utvecklades av Ericsson.

Genombrottet

När Apple, och den karismatiske ledaren Steve Jobs, introducerade iPhonen 2007 med ”bara” en tangent, så pratade han om en revolution. Demonstrationen av den nya telefonen innehöll såklart också en demo av appen Google Maps. Kartor, ständigt dessa kartor!

Jobs lanserar iPhonen 2007 och visar appen Google Maps
Jobs lanserar iPhonen 2007 och visar appen Google Maps

Sedan lanseringen av iPhone har vi nu under dryga 8 år fått uppleva en mycket spännande utveckling vi fått. Det har påverkat våra vanor och beteenden, till både det bättre och det sämre. Kring mer än ett frukostbord hörs uppmanande: ”Låt mobilen vara när vi äter i alla fall!” – både från föräldrar och barn. Kanske inte allt är bra?
Men. Idag är det alltså nästan omöjligt att inte hitta allt det du söker i en app. Och bra kartor är självklart? Eller vänta! Är det riktigt så?

Kvalitet på kartor i apparna

Google Maps och Apple Maps i all ära. Dessa appar ligger ofta i topp både i nedladdningar och användning, enligt många mätningar. Och visst, de är mycket användbara, eftersom det är globalt täckande med bakgrundskartor och satellitbilder med relativt god. Och kriget om de bästa kartorna pågår. Nyligen var Nokias kartor till salu, och intresset var stort från många. Men avsaknad av bättre nationell terräng- och fastighetsinformation kännetecknar tyvärr också kartorna i apparna. Att få tillgång till svenska fastighetskartor med fastighetsgränser i telefonen på ett enkelt sätt har tills nu, varit lite svårare. Det beror i sin tur på att Fastighetskartans information  ”ägs” av Lantmäteriet tillhandahålls avgiftsbelagd av återförsäljare. Kartorna har ännu inte blivit ”Öppna” fullt ut, även om det ser ut som att det är dit vi är på väg. Lantmäteriets släpp av småskalig kartinformation kan säkert få en och annan apputvecklare att bli glad!
Metria, som en av återförsäljarna, har sedan sommaren 2014 tillhandahållit mobilanvändarna en enklare åtkomst till alla Sveriges fastigheter och fastighetskartor genom appen Hitta Fastighet. Idag finns en mängd varianter på kartappar.

En indelning av appar idag med kartfunktionallitet
En indelning av appar idag med kartfunktionallitet

Metrias Apputveckling

Metrias apputveckling började då WAP-tekniken var ny. När Metria fortfarande var en del av Lantmäteriet fanns tjänsten MapMate som ett tidigt koncept med kartor för mobilen. WAP-applikationerna lyfte aldrig riktigt, kanske mer på grund av telefonernas utformning än av standarden i sig.

Via Metrias eHandels-butik: SeSverige har man redan sedan 2003 kunnat köpa Lantmäteriets kartor! På Metria i Umeå där apputvecklingen sker, insåg man dock att det nya enklare sättet med smartphone-appar var ett bra komplement att leverera och konsumera information. 2011 släpptes så den första appen för iOS och Android, – SeSverige-appen, vilket innebar att de kartor som köpts på webben, nu också kunde laddas ner till telefonen. Med appen fanns också fler funktioner för att interagera med telefonens GPS och att tex spara egna platser.
Även om användarna måste hitta in till Metrias webbutik, och att det krävs lite flera steg innan kartorna hamnar i telefonen i SeSverige, så används appen idag fortfarande av tusentals användare, med fördelen att du kan köpa och använda alla Lantmäteriets kartor och flygbilder via SeSverige.

Vad händer med enkel köpprocess?

För att ytterligare underlätta själva köpprocessen beslöt Metria i och med releasen av iOS-appen Fjällkartan i början av 2013 att använda sig av sk. In App Purchases (köp-i-app) vilket innebar att man handlar direkt i appen med sitt Apple-konto istället för att först köpa och ladda ner kartan via eHandels-tjänsten.
Effekterna lät inte vänta på sig. Från 40-50 tal köp av fjällkartor via Webhandel till över 12000 nedladdningar och över 4000 köp via appen på ett år. Användarmönstret var klart och tydligt. Det är enklare med Appar! Konceptet och appen Fjällkartan köptes 2014 upp av bok- och kartförlaget Calazo som nichat in sig inom segmentet friluftsaktiviteter och äventyr och heter nu förövrigt Calazo Kartor. Metria är fortfarande utvecklingspartner med Calazo.

Hitta fastighet och Fastighetskartan

Nästa steg för utvecklarna i Umeå var att utveckla Hitta Fastighet.
Appen släpptes under sommaren 2014. In app-handel gäller fortfarande, men också nya funktioner att söka och hitta fastighetsbeteckningar i hela Sverige var den stora nyheten. Nu kan du dessutom också dela platser, lägga till foton, dela platser och spår (linjer) som gpx filer med andra som har appen.

Appen Hitta fastighet/Fastighetskartan
Appen Hitta Fastighet/Fastighetskartan

På kongressen Position2015, som arrangerades av fem föreningar däribland ULI, SKMF och Kartografiska Sällskapet i april 2015 så både nominerades och vann Hitta Fastighet pris för Bästa samhällsapp.

Hemligheten bakom appen

Hur har Metria tänkt kring sin app-strategi?
”Vi försöker lyssna på användarna. Vi har försökt få till en app med snabba kartor som funkar även offline, så att du kan använda kartorna även i områden med dålig täckning. Att kunna samla in och dela information är också viktigt. Det funderar vi mycket på hur vi ska kunna utveckla och ta vidare till nästa nivå!”, säger Ann-Kristin Nilsson som är produktägare på Hitta Fastighet.

Framtid

Ann-Kristin fortsätter, ”Vi försöker även se vilka andra data och vilken annan funktionalitet som användarna efterfrågar. Just nu sker också som vi tidigare nämnt, en utveckling mot mer och mer öppna data. Det blir intressant att följa den utvecklingen vilket säkert också kommer att ge oss billigare kartor i apparna i framtiden. Dessutom har vi ambitionen att utveckla på fler plattformar! Vi lanserar i dagarna Hitta Fastighet även till Android.” avslutar Ann-Kristin.

Namnbyte på gång

Appen Hitta Fastighet kommer vid släppet av Androidversionen också att byta namn till Fastighetskartan.

Vill du titta på en interaktiv presentation om utvecklingen kan du kika på en presentation om Mobil kartutveckling Jonny Halvarsson, håller. Presentationen finns i Prezi-format!