Det blir inte alltid som man tänkt sig -10mila

10-mila som avgjordes förra helgen är, som jag skrivit om här tidigare, en av årets absoluta höjdpunkter när det handlar om orientering. En klassiker som funnits i 70 år nu. Siktet har länge varit inställt för mig på just årets 10mila. Inte för att det firar jubileum utan för att det skulle avgöras i Uppland, på min och min klubbs hemmaplan. Men något banbrytande skulle också komma att ske detta år. Nightfoxes International, ett internationellt stjärnspäckat damlag med mig på sträcka fyra, skulle stå på startlinjen i det ”riktiga” tiomila(läs mer i mitt senaste blogginlägg).

Jubileumet firade arrangören en dryg vecka innan årets 10mila med ett “jubileumslopp” på dagen exakt 70 år efter startskottet för det första 10mila. Originalloppet startade i Uppsala,  bara några kilometer från där jag bor idag, med målgång efter tio sträckor, drygt tio mil senare i Eneyberg. Jubileumsloppet startade på exakt samma plats med en bana som motsvarade den första sträckan på premiärkavlen. Den där kvällen kl. 19.00 den 28 april 1945, stod 62 lag på startlinjen. De fick hålla tillgodo med generalstabens karta i skala 1:100 000 och själva rita i banans tre kontroller och slutmålet, där växel till sträcka två skulle ske.

Ni som lyssnade på mig i samband med Position15 där jag pratade om kartor och analyseringsverktyg inom orientering, minns kanske hur Generalstabskartan såg ut? Några av deltagarna vid jubileumsloppet har publicerat sina kartor i kartsamlingsbanken Doma Omaps. Jubileumsloppslöparna fick det lite lättare än de som sprang 1945 och hade sin bana redan inritad på Terrängkartan i skala 1:50 000, men med en uppförstorad originalkarta tryckt på baksidan.Tror inte jag har tipsat om detta kartarkiv tidigare. I doma omaps kan du söka orienteringskartor folk lagt upp från tävlingar och träningar, runt om i världen. Du kan bland annat söka via datum, kartasök och populäritet. Se efter om det finns någon karta upplagd i närheten av där du bor! Idag är det nästan 112 000 uppladdade kartor av orienterare runt om i världen. Direktlänk till tävlingskartan på 70-årsjubileumet hittar du här, och originaltävlingskartan från 1945 här.

Tillbaka till 10milahelgen. Det var alltså ett minst sagt hektisk men fantastiskt rolig helg att se fram emot. En tuff utmaning att inom mindre ett dygn först prestera maximalt på dambudkavlen, för att sedan starta 10MILA-budkavlen där flera nattsträckor traditionellt ingår. Jag hade blivit tilldelad sträcka fyra, cirkaa 9 km gafflad nattorientering. Men på lördagsmorgonen fick jag ta det tråkiga beslutet att inte starta något lopp alls denna helg då ett envist förkylningsvirus ville inte släppa taget. Men min klubbs motgångar slutade inte där. Fler återbud följde bland damerna och herrarna som under våren visat att de haft något stort på gång hade stora problem i inledningen av 10mila och stämplade sedan fel på sträcka tre. Det blir inte alltid som man tänkt sig! Vassast denna helg var tjejerna i Domnarvets GoIF som segrade i dambudkavlen och IFK Göteborg som gjorde detsamma i herrstafetten.

Tjejerna i laget, alla utom en.

Tjejerna i laget, alla utom en. Trimtex sponsrade med snygg lagdräkt.

Hur gick det då för Nightfoxes Internationals? Tjejerna hade en bra inledning, till startpunkten hade lagets förstasträckslöpare, danskan Emma Klingenberg, till och med en ledning.

Emma i täten på 10mila.

Emma i täten på 10mila.

Men en felstämpling på sträcka tre även kallad ”den långa natten” innebar att superdamlaget diskades. Men jag känner mig stolt över att tjejerna aldrig tvekade att fullfölja, trots de tuffa loppen dagen innan, och kommentarerna var enbart positiva efteråt. Lagledaren Susanne Wiklund Björk, till vardags juniorlandslagsledare, berättade för media efteråt att flera av tjejerna var rejält slitna, kanske allra mest i huvudet. Inte så konstigt, med tanke på att de redan hade sprungit damstafetten för sina respektive klubblag. Nästan alla hade gjort bommar och det brukar inte de här tjejerna göra. I mål var Nightfoxes International 186:28 efter segrande IFK Göteborg, en tid som hade räckt till plats 134 om det inte vore för felstämplingen. Vi pratar om att göra det igen och då vill jag stå på strömlinjen med!

Avslutar årets 10milakrönika med en kort reflexion kring utvecklingen av dirketrapporteringen från arrangemanget. I programmet ”Stopptid” (i Sportspegeln) får man följa svårigheten med detta i samband med den första direktsändningen 1978 då Sven ”Plex” Petterson tagit sig ut med kameran i skogen. Jämför själv vad som har hänt fram till idag, med webb-TV sändningen som visar GPS-tracking, vägval och intervjuer.

Med alla dessa orienteringskart- och filmklippslänkar att fördjupa er önskar jag en fortsatt trevlig långhelg! /Annika Billstam