Rätt kartor viktigt i byggprocessen

pejuRisken för fel blir större när fler kommuner kräver enklare och innehållsmässigt torftigare kartprodukter under byggprocessen. Kommuner har blivit skadeståndsskyldiga efter att beviljat bygglov över en av kommunens avloppsledningar. De hade nämligen inte koll på sina ledningsrätter.

Att veta vad detaljplanen säger, vilka rättigheter, bestämmelser, gränser och fastigheter som är berörda av förändringen skapar en effektivare planerings- och byggprocess.

Grundkartan grunden för detaljplanen

En grundkarta innehåller fastighetsförhållanden med gränser och byggnader. Vissa kommuner nöjer sig med ett utdrag ur primärkartan och fastighetskartan. Det blir det utdraget som går vidare till detaljplanen. Risken finns att det planeras på något som sen kanske inte fungerar. Gamla servitutsområden och ledningsrätter finns inte i fastighetskartan, de måste sökas fram i gamla akter. Grundkartan behövs tillsammans med fastighetsförteckningen, så att det också syns vilka som äger fastigheterna samt vilka som har rättigheterna i servituten och ledningsrätterna.grundkarta

Nybyggnadskarta i många varianter

Nybyggnadskartan kanske är den viktigaste kartan av alla under byggprocessen, och det är också den som finns i flest varianter ute i kommunerna. En nybyggnadskarta ska innehålla de fastighetsrättsliga uppgifterna och visa vad detaljplanen säger, visa befintliga byggnader och hur det ser ut på marken, höjder ska till exempel vara med.

nybyggnadskarta

Vissa kommuner kräver nybyggnadskarta för all typ av byggen (nybyggen och tillbyggen), andra bara när det är ett nytt område som ska byggas. Mina erfarenheter säger mig att nybyggnadskartan är än viktigare när du ska bygga ut i ett etablerat område:

  • Då behöver verkligen gränserna vara utredda, så att alla vet hur nära den befintliga gränsen byggnaden kommer att ligga.
  • Att vi kikar på den gamla detaljplanen, som oftast inte finns digital. Ledningsrätter kanske har kommit till. Vi vet inte riktigt vad som finns på tomten om vi inte har ett riktigt underlag, en riktig karta.

Vi som jobbar med detta vet hur vi tolkar en detaljplan, vi kan mäta och utreda gränser. Ofta ska det gå fort och då tas genvägar. Men bra kartor under byggprocessen gör att vi får en bättre kommunal planering och kontroll. Det händer titt som tätt att när vi kommer ut och ska sätta ut ett hus, så får det inte plats. Det kan vara på prickmark där det inte får byggas, och huset kommer snart.

Projekteringskarta oftast inte en karta längre

En projekteringskarta är numera sällan en karta. Oftast eller kanske ska jag säga alltid numera så levereras den som CAD-fil och är 3-dimensionell. Den ska beskriva hur det ser ut så att den projektplanerar kan bilda sig en uppfattning hur terrängen det ser ut. Alla detaljer ska vara med och att allt som är inmätt ska ha höjd. Allt oftare ska ytor redovisas och 3-dimensionella objekt. Det går alltså även mot BIM (byggnadsinformationsmodeller) på underlagen.

Gör rätt från början. Jobba med kartor som hjälper och underlättar byggprocessen. Det skapar nöjdare husbyggare och kommunala tjänstemän.

Mobil kartapputveckling – då, nu och imorgon

Tidig telefoni och mobilutveckling

Den som är 10 år gammal idag och har en mobil har som bekant möjlighet att bokstavligen få hela världen i sin ficka! Vem kunde först ana den explosionsartade mobila telefoni- och app-utvecklingen? Graham Bell som uppfann och fick första telefonpatent 1876 gjorde nog inte det.

Graham Bells Telefonpatent 1876
Graham Bells Telefonpatent 1876

Kanske gjorde svensken och tornedalingen, professor Östen Mäkitalo, även kallad ”mr Mobil” det när han hos Eriksson började utveckla NTM och GSM-växlar och telefoninät under 1970 och 1980-talet. Det var före det nu självklara Internet vilket föddes 1989 på CERN. Kommer du ihåg din första mobil? Var det Ericsson eller en Nokia, eller kanske en Motorola? Har du jobbat med GIS ett tag så kommer du säkert ihåg hur du trevande närmade dig de första kartorna i mobilen. Hur man utvärderade och provade. Hur man krånglade med externa GPS-enheter. Hur det tog evigheter att installera både program och pixliga kartor i mobilerna med bara 16 eller 256 färger? Och de pillriga tangentborden! Och när du surfade med mobilen för första gången?

Sex tidiga kartprogra:m Eniro, Hitta var faktiskt före Google Maps, Maps24, Nokias NokiaMaps och Wayfinder som utvecklades av Ericsson.
Sex tidiga kartprogram: Eniro, Hitta var faktiskt före Google Maps, Maps24, Nokias NokiaMaps och Wayfinder som utvecklades av Ericsson.

Genombrottet

När Apple, och den karismatiske ledaren Steve Jobs, introducerade iPhonen 2007 med ”bara” en tangent, så pratade han om en revolution. Demonstrationen av den nya telefonen innehöll såklart också en demo av appen Google Maps. Kartor, ständigt dessa kartor!

Jobs lanserar iPhonen 2007 och visar appen Google Maps
Jobs lanserar iPhonen 2007 och visar appen Google Maps

Sedan lanseringen av iPhone har vi nu under dryga 8 år fått uppleva en mycket spännande utveckling vi fått. Det har påverkat våra vanor och beteenden, till både det bättre och det sämre. Kring mer än ett frukostbord hörs uppmanande: ”Låt mobilen vara när vi äter i alla fall!” – både från föräldrar och barn. Kanske inte allt är bra?
Men. Idag är det alltså nästan omöjligt att inte hitta allt det du söker i en app. Och bra kartor är självklart? Eller vänta! Är det riktigt så?

Kvalitet på kartor i apparna

Google Maps och Apple Maps i all ära. Dessa appar ligger ofta i topp både i nedladdningar och användning, enligt många mätningar. Och visst, de är mycket användbara, eftersom det är globalt täckande med bakgrundskartor och satellitbilder med relativt god. Och kriget om de bästa kartorna pågår. Nyligen var Nokias kartor till salu, och intresset var stort från många. Men avsaknad av bättre nationell terräng- och fastighetsinformation kännetecknar tyvärr också kartorna i apparna. Att få tillgång till svenska fastighetskartor med fastighetsgränser i telefonen på ett enkelt sätt har tills nu, varit lite svårare. Det beror i sin tur på att Fastighetskartans information  ”ägs” av Lantmäteriet tillhandahålls avgiftsbelagd av återförsäljare. Kartorna har ännu inte blivit ”Öppna” fullt ut, även om det ser ut som att det är dit vi är på väg. Lantmäteriets släpp av småskalig kartinformation kan säkert få en och annan apputvecklare att bli glad!
Metria, som en av återförsäljarna, har sedan sommaren 2014 tillhandahållit mobilanvändarna en enklare åtkomst till alla Sveriges fastigheter och fastighetskartor genom appen Hitta Fastighet. Idag finns en mängd varianter på kartappar.

En indelning av appar idag med kartfunktionallitet
En indelning av appar idag med kartfunktionallitet

Metrias Apputveckling

Metrias apputveckling började då WAP-tekniken var ny. När Metria fortfarande var en del av Lantmäteriet fanns tjänsten MapMate som ett tidigt koncept med kartor för mobilen. WAP-applikationerna lyfte aldrig riktigt, kanske mer på grund av telefonernas utformning än av standarden i sig.

Via Metrias eHandels-butik: SeSverige har man redan sedan 2003 kunnat köpa Lantmäteriets kartor! På Metria i Umeå där apputvecklingen sker, insåg man dock att det nya enklare sättet med smartphone-appar var ett bra komplement att leverera och konsumera information. 2011 släpptes så den första appen för iOS och Android, – SeSverige-appen, vilket innebar att de kartor som köpts på webben, nu också kunde laddas ner till telefonen. Med appen fanns också fler funktioner för att interagera med telefonens GPS och att tex spara egna platser.
Även om användarna måste hitta in till Metrias webbutik, och att det krävs lite flera steg innan kartorna hamnar i telefonen i SeSverige, så används appen idag fortfarande av tusentals användare, med fördelen att du kan köpa och använda alla Lantmäteriets kartor och flygbilder via SeSverige.

Vad händer med enkel köpprocess?

För att ytterligare underlätta själva köpprocessen beslöt Metria i och med releasen av iOS-appen Fjällkartan i början av 2013 att använda sig av sk. In App Purchases (köp-i-app) vilket innebar att man handlar direkt i appen med sitt Apple-konto istället för att först köpa och ladda ner kartan via eHandels-tjänsten.
Effekterna lät inte vänta på sig. Från 40-50 tal köp av fjällkartor via Webhandel till över 12000 nedladdningar och över 4000 köp via appen på ett år. Användarmönstret var klart och tydligt. Det är enklare med Appar! Konceptet och appen Fjällkartan köptes 2014 upp av bok- och kartförlaget Calazo som nichat in sig inom segmentet friluftsaktiviteter och äventyr och heter nu förövrigt Calazo Kartor. Metria är fortfarande utvecklingspartner med Calazo.

Hitta fastighet och Fastighetskartan

Nästa steg för utvecklarna i Umeå var att utveckla Hitta Fastighet.
Appen släpptes under sommaren 2014. In app-handel gäller fortfarande, men också nya funktioner att söka och hitta fastighetsbeteckningar i hela Sverige var den stora nyheten. Nu kan du dessutom också dela platser, lägga till foton, dela platser och spår (linjer) som gpx filer med andra som har appen.

Appen Hitta fastighet/Fastighetskartan
Appen Hitta Fastighet/Fastighetskartan

På kongressen Position2015, som arrangerades av fem föreningar däribland ULI, SKMF och Kartografiska Sällskapet i april 2015 så både nominerades och vann Hitta Fastighet pris för Bästa samhällsapp.

Hemligheten bakom appen

Hur har Metria tänkt kring sin app-strategi?
”Vi försöker lyssna på användarna. Vi har försökt få till en app med snabba kartor som funkar även offline, så att du kan använda kartorna även i områden med dålig täckning. Att kunna samla in och dela information är också viktigt. Det funderar vi mycket på hur vi ska kunna utveckla och ta vidare till nästa nivå!”, säger Ann-Kristin Nilsson som är produktägare på Hitta Fastighet.

Framtid

Ann-Kristin fortsätter, ”Vi försöker även se vilka andra data och vilken annan funktionalitet som användarna efterfrågar. Just nu sker också som vi tidigare nämnt, en utveckling mot mer och mer öppna data. Det blir intressant att följa den utvecklingen vilket säkert också kommer att ge oss billigare kartor i apparna i framtiden. Dessutom har vi ambitionen att utveckla på fler plattformar! Vi lanserar i dagarna Hitta Fastighet även till Android.” avslutar Ann-Kristin.

Namnbyte på gång

Appen Hitta Fastighet kommer vid släppet av Androidversionen också att byta namn till Fastighetskartan.

Vill du titta på en interaktiv presentation om utvecklingen kan du kika på en presentation om Mobil kartutveckling Jonny Halvarsson, håller. Presentationen finns i Prezi-format!

Återupplev fjällturen i Google Earth

Använder du Google Earth till att detaljstudera dina löprundor, fjällturer eller liknande? Skulle du vilja ha bättre kartmaterial i botten? Nu kan du köpa Sveriges mest detaljerade friluftskarta fastighetskartan, eller fjällkartan i Google Earth-format (KMZ) direkt från våra tjänster DinKarta och SeSverige. Som en bonus kan du ladda hem den till iOS eller Android.

Ett gps-spår (rött) på fjällkartan i Google Earth

Ett gps-spår (rött) på fjällkartan i Google Earth

Google Earth för löpanalyser och aha-upplevelser

Google Earth är ett fantastiskt roligt verktyg att utforska världen i. Jag tycker framförallt bergiga områden är roligast att titta på, i plattare områden kan man du lika gärna använda Google Maps eller liknande.

Jag tycker om att springa, och gärna på nya ställen. Allra helst i fjällen. Jag brukar kolla lite översiktligt på en karta och sätter sedan på gps-klockan eller gps-appen (funbeat, endomondo, mfl) och ser om jag hittar fram.

Efteråt är det alltid lika kul att ladda in gps-spåret i Google Earth och titta var jag egentligen sprang. Rutinen har blivit ”ett måste” om jag gått eller sprungit i fjällen. Jag får uppleva alla sköna känslor från turen en gång till, och skapar mig en mer detaljerad överblick över området som bonus. Jag inbillar mig också att jag blir bättre på orientering på köpet, men med tanke på hur ofta jag blir förvånad över var jag sprang så är det inte alls säkert.

Bättre  kartor i Google Earth

En sak som alltid stört mig med Google Earth, Funbeat, Endomondo, Garmin med flera är hur dåliga kartorna är. Om jag går i fjällen så har jag alltid en fjällkarta med mig. Då vill jag så klart se mitt spår ovanpå fjällkartan. Har jag varit i skogen hemmavid så vill jag ha fastighetskartan i botten. Fastighetskartan är den mest detaljerade karta Lantmäteriet erbjuder och är Sverigetäckande. Den lämpar sig därför utmärkt för friluftsliv, vilket inte direkt antyds av namnet. Nu kan du köpa dessa kartor i Google Earths format från oss.

Köp en karta

Så här gör du:

  1. Gå till https://butiken.metria.se/dkavtal/
  2. Leta dig fram till det område är intresserad av, antingen genom att söka eller panorera och zooma dig fram.
  3. Markera ditt område med markeringsverktyget.
  4. Välj Google Earth KMZ som leveransformat. Viktigt!
  5. Klicka på Lägg i Korg och genomför sedan ditt köp.
  6. När du betalat får du ett bekräftelsemail, sedan tar det ett par minuter innan du får ett leveransmail, du kan då ladda ner din kmz-fil.
  7. Dubbelklicka på kmz-filen. Google Earth startar nu och zoomar in ditt köpta område.
  8. Om du vill se ditt spår så exporterar du det i Google Earth-format (KMZ) från din programvara och öppnar det sedan i Google Earth. I vissa program kan du öppna ditt spår direkt i Google Earth.
Fastighetskarta med elljusspår i Google Earth

Fastighetskarta med elljusspår i Google Earth

Det kommer mera…

När du köpt en karta så kan du även ladda ner ditt köpta område i appen SeSverige. Där kan du se var du är på din köpta karta, spela in spår, dela spår och platser med dina vänner med mera. Mer om det i en annan blogpost.

I Google Earth kan du givetvis göra mer än jag skrivit om här, till exempel ta ut höjdprofil över en planerad tur eller infoga en orienteringskarta. Även det får en framtida blogpost handla om.

Kartan som viktig samarbetsplattform

Martin DavidsonAnna HalvarssonVi har under många år följt utvecklingen av det som vi traditionellt kallar GIS (Geografiska Informationssystem) och kan konstatera att vår karta, som vi känner den idag, håller på att ritas om.

Den digitala kartan är självklar
Från att GIS har varit väldigt teknikorienterat och tillgängligt för ett fåtal har den digitala kartan blivit en naturlig del när vi vill kommunicera med andra, såväl privat som på jobbet.

Varför har det blivit så?
Jo, därför att merparten av den information som vi hanterar i våra liv är kopplat till ”Var”. När vi vet ”Var” kan vi ofta svara på frågor som ”Hur” och ”Varför”. Då kan också samarbeta bättre med andra och fatta bättre beslut. Det är just samarbete som vi tror är nyckeln till att kartan nått sådan framgång på webben. Kan det vara så att det är dags att låta kartan få ta större plats när det gäller att förbättra samarbetet inom och mellan företag och organisationer? Speciellt för de som hanterar information som på något sätt har en geografisk koppling? Vi tror det.

Informationen måste nå rätt person vid rätt tillfälle
Börja samarbeta med kartarn i fokusInformationen som organisationer och företag äger är ofta en av dess viktigaste tillgångar. Medan IT-system åldras och byts ut är informationen som samlats in via systemen bestående. För att för informationen ska få något värde måste den nå ut till de personer som behöver den. Data som ligger stilla på en hårddisk fyller ingen funktion och ger inget värde utan det är information i rörelse som gör nytta. Det är när rätt information når rätt användare i rätt tid som investeringar i IT-system och datainsamling ger valuta för pengarna.

Ett första steg mot att göra geografiskt kopplad information mer lättillgänglig är att bygga infrastrukturer för geodata. Två tydliga exempel är införandet av Inspire-direktivet i Europa och nationella geodatastrategin och geodatasamverkan i Sverige. Mycket grundinformation finns nu sökbar via så kallade metadataportaler såsom geodata.se och många karttjänster finns tillgängliga för oss att konsumera direkt. Men, vill jag dela med mig av en karta som jag själv har skapat eller komponerat av en eller flera karttjänster blir det genast ganska komplicerat i traditionella GIS.

Vi kan dra parallellen till hur vi idag använder Facebook där jag skapar ett konto och talar om vilka som har rättighet att ta del av den information som jag väljer att publicera. På ett ögonblick har min omgivning tillgång till text, länkar och bilder som jag vill att de ska dela med mig, och de når informationen från datorn, surfplattan eller telefonen.

ArcGIS Online lika enkelt som Facebook
På samma sätt borde det vara möjligt att dela med sig av sina kartor och faktum är att det ÄR möjligt redan idag. Med samarbetsplattformen ArcGIS Online i molnet eller motsvarigheten Portal for ArcGIS i en egen driftsmiljö öppnas nya möjligheter att lika enkelt som på Facebook skapa och dela med sig av sina kartor och analyser i datorn, surfplattan eller på telefonen.

Du som kan GIS är viktig
GIS-experten kommer att spela en nyckelroll för att få dessa samarbetsplattformar att fungera så bra som de kan och för att lyckas få hela organisationen att använda dess möjligheter. Det blir än mer viktigt att förbereda och implementera tydliga strategier för hur geografisk information ska hanteras och styras. Och, att användarvänliga karttjänster och geobearbetningstjänster skapas och ajourförs inom plattformen så att användare runt om i organisationen har det grundstöd som de behöver för att kunna lyfta in sin verksamhet på dessa kartor.

 Alla ska kunna använda, skapa och dela
Tack vare den fantastiska utvecklingen på webben, genom standards och andra former för att bygga infrastrukturer för att dela geografisk information och genom den teknikutveckling som vi nu sett i GIS-programvara så glider vi allt närmre en vision om att alla kommer att kunna använda, skapa och dela med sig av sin verksamhet via kartan!