GIS som hjälpmedel i undervisning

Hur GIS och kartor i synnerhet, kan påverka vår bild av vår omvärld från tidig ålder

Karta utförd av barn från skolteckningstävling (Linfo Norrbotten 2007)

Karta utförd av barn från skolteckningstävling (Linfo Norrbotten 2007)

När jag var 10 år gammal fick jag en tidningsprenumeration av min pappas kusin. Tidningen var på engelska och hette World och gavs ut av National Geographic. World var deras tidningsversion för barn. Idag heter tidningen Kids. Min pappas kusin hade rest på många ställen i världen och var dessutom en riktig historieberättare och visade oss bilder och kartor var han jobbat från fjärran länder..

Tidningen World, National Geographics tidning för barn under 80-talet! Idag heter den Kids.

Tidningen World, National Geographics tidning för barn under 80-talet! Idag heter den Kids.

 World-tidningen var efterlängtad när den damp ner en gång i månaden och jag försvann in i spännande reportage, historier och bilder om barn från olika kulturer men även om äventyrare och upptäckare. Och så fanns så klart kartor. Roligast var alla pyssel, labyrinter, tävlingar som tidningen också innehöll. Det var givetvis lite trixigt att läsa på engelska men det gick ju också bra!

En egen ritad kartlabyrint till tävling i tidningen World, gjord 1997.

En egen ritad kartlabyrint till tävling i tidningen World, gjord 1997.

 

 

 

Mitt intresse för geografi, kartor och äventyrare skulle jag, kanske något efterkonstruerat, naturligtvis tro härstammar från denna historia.

Ett intresse som följde mig genom hela skoltiden och också fick mig att bli GIS-ingenjör. Tänk hur mycket vuxna runt omkring oss som små, skolan och också enskilda lärare egentligen påverkar våra val senare i livet. Vad tycker du som jobbar med GIS. För att få fler att använda GIS, borde vi inte börja med våra egna barn. Här får du lite inspiration, idéer och lästips kring det!

Skolor och GIS-utbildning

15 år senare fick jag själv mitt första riktiga jobb på Svenska Institutet för Geografisk IT (SIGIT) i Kiruna. Kiruna var då ett starkt centrum för GIS i landet med bla Lantmäteriet och Metria, CFD, Satellitbild, Miljödatacentrum, produktion av Sveriges National Atlas (SNA), SIGIT och GIS-lab. Det var i mitten på 90-talet då GIS fortfarande var en relativt ung bransch i Sverige! GIS i skolundervisning var definitivt också något nytt. På ett antal högskolor och universitet kunde man lära sig, men branschen insåg också tidigt att för att locka kunskap, nya användare och att förstå hur GIS skulle kunna komma till nytta i samhället, behövdes också utbildningar för lärare på grund och gymnasienivå! SIGIT tog tidigt fram kurser för lärare! Det dröjde dock till 2011 innan GIS riktigt tydligt framträdde i kursplaner i geografi från Skolverket. 

Idag finns formuleringarna glädjande nog där och GIS skulle kunna och borde vara ett naturligt verktyg inte bara i geografi utan så klart också i matematik, historia, naturkunskap, teknik med fler ämnen.

Men även om GIS finns omnämnt i kursplaner så varierar det mycket på hur aktivt skolor jobbar med ämnet! Brist på kunskap hos lärare, teknik-problem ibland kopplat till kostnader för teknik (mjukvara, data, datorer), varierande kvalitét på undervisningsmaterial är några av hindren som lärare själva nämner som problemområden.

Lyckat projekt i Norrbotten som du kan ta nytta av

Under några år 2006-2010 arbetade jag själv med ett utbildningsprojekt i den regionala föreningen Linfo Norrbottens (idag NorrGIS) regi, för att sprida kunskap i Norrbottens skolor! I samarbete med Science centret Teknikens hus i Luleå utbildade vi 300 lärare och sedan 2500 elever under några intensiva månader.

Lärare utbildas i GIS i Norrbotten under våren 2009.

Lärare utbildas i GIS i Norrbotten under våren 2009.

Det var alltså redan före det tydligt fanns riktlinjer för GIS i kursplanerna. Jag tog fram ett lärar- och utbildningsmaterial som idag ligger öppet på Teknikens hus. Tjugo GPS-er som förpackades i GIS-lådor kan fortfarande idag lånas kostnadsfritt från Teknikens.

Jag höll tillsammans med den duktige teknikpedagogen David Broström på Teknikens hus inspirationsföreläsningar runt om i Norrbotten och vi tog med oss 10 bärbara datorer med gratis program ut till skolorna (Seterra, Worldwind, från NASA, QGIS mfl) och lät lärare prova på vad GIS var!  Prova gärna också dessa om du har möjlighet! Lärarna fick också information vad GIS är, hur det används, och en massa tips och idéer på hur GIS kan användas i skolan + litteraturtips! 

GIS-lådor med GPSer och övningar vilka idag kan lånas av skolor i hela Norrbotten

Efter dragningen för lärarna fick jag ett halvår senare också förmånen att vara ute bland skolklasser, under täckmanteln Indiana Jonny-es i föreläsningen ”Jakten på de fantastiska kartorna”.

Indiana Jonny-es undervisar skolbarn - här utomhus för Skattjakt/Geocaching

Indiana Jonny-es undervisar skolbarn – här utomhus för Skattjakt/Geocaching

Det var ett spännande projekt som föll väl ut. Många skolor använder sig fortfarande av GIS-lådorna och har fått in GIS-delar i sin undervisning lite mer frekvent!

Jag hoppas att många fler rektorer kan få upp ögonen för hur deras skolor kan få bättre undervisning med stöd av GIS och att de ger lärare den eventuella fortbildning som behövs. Inom branschen hoppas jag och tror att vi kan var stöd genom att ta fram bra program som funkar för skolorna, att vi fortsatt öppna upp våra data så de blir lättillgängliga och att vi kan vara stöd och mentorer genom att tex erbjuda utbildningar, studiebesök, praktikplatser och examensarbeten.

Lite tips och länkar för lärare som jag fortfarande tycker är bra

Utvecklingen just nu i landet

Idag pågår det ett spännande nationellt projekt kallat GODIS. Lantmäteriet driver projektet genom Vinnovastöd. Projektet syftar till att ge ett tekniskt stöd för att kunna jobba med GIS i skolan och bland annat har man tagit fram en prototyp på en teknisk ”GIS-lärplattform” kallad Geodataskolan. Geodataskolan är ännu i beta-/ testläge men kommer troligtvis att släppas under 2015. Flera myndigheter och företag, däribland Metria, och även lärare är inblandade i olika delar av projektet.

Utkast från Geodataskolan - Ny portal för lärare!

Utkast från Geodataskolan – ny portal för lärare!

Vi behöver så klart fler som läser till ämnet. På Metria har vi en sida som guidar blivande ”GIS-are” till de eftergymnasiala lärosäten där man kan förkovra sig kring GIS. Men för att få barn att redan tidigt intressera sig för GIT/GIS, naturvetenskap och teknik så tror jag det är viktigt att man tidigt börjar jobba med de rumsliga begreppen i skolan!

Ett ytterligare kul exempel på det var när ett av mina egna barn gick på förskola så grävde de ner olika föremål (av plast, papper etc i skogen) och fick rita en karta till var de placerats. Efter en månad, ett halvår och ett år senare skulle de sedan gå tillbaka och se vad som hänt med de nedgrävda sakerna). Om allemansrätt, naturen, nedskräpning och karthantering på en och samma gång.

Ut och besök barn och ungdomar – och prata om GIS

Många skolor och lärare tycker det är roligt när föräldrar kommer och pratar om sina jobb i skolan. Jag har själv varit på några sådana träffar i mina barns skolklasser och kört några ”kart&GIS-pass” . Då har jag bland annat utmanat lärare på löparrunda med GPS-klocka/spårning, kollat på häststatistik på karta och visat hur man kan jobba med Google Earth och framför allt visat hur spännande det är att jobba med kartor och GIS!

 Jag har därför en uppmaning till dig som jobbar med GIS runt om i landet och har barn i grundskolan:

Ta några timmar av din vardag, prata med ditt barns skola och gör ett besök i ditt barns klass och prata om vilken roll GIS spelar i dagens samhälle!

Det kan så klar vara lite utmanande att ställa sig i klassrum, fullt med ungdomar. Men jag lovar att det är roligt att diskutera sitt yrke med barn – man får ärliga frågor!  Vågar du – så använd gärna något ur presentationsmaterialet som finns på Teknikens hus sida”

 

Tjejer på skattjakt!

Tjejer på skattjakt!

Avslutningsvis så håller jag också med min kollega Per-Åke Jureskogs blogginlägg, att företagen i branschen också behöver bli bättre på att ta emot praktikanter och exjobbare. Det är något vi på Metria lyft fram som viktigt för vår framtida fortsatta framgång.

Behöver du lite stöd eller inspiration kan du gärna kontakta mig för mer tips!

Jonny Halvarsson, jonny.halvarsson@metria.se, 070-6647018

 

PS.

Du kan hitta en presentation kring ämnet ”GIS på skolan” som jag höll i Gävle på den internationella GIS dagen i november för lärare här

Litteraturtips (om du vill läsa om GIS på ”traditionellt sätt” – det går givetvis att googla fram en masas kul om GIS i dag också):

Starta med geografiska informationssystem: Wolter Arnberg, Utgiven av Studentlitteratur, (2006) - Antal sidor: 97 - ISBN: 91-44-04544-1

Geografisk informationsbehandling – Teori, metoder och tillämpningar:  utgiven av ULI och Formas, Redaktör: Lars Harrie, Fjärde reviderade upplagan (2008) - Antal Sidor: 300 - ISBN: 978-91-540-6015-3

Introduktion till Kartografi: Ola Hall, Göran Alm och Stefan Ene, Utgiven av Studentlitteratur, (2003) Antal sidor: 205 - ISBN: 9789144040509

Geografiska informationssystem: Anders Wellving Utgiven av: Natur och Kultur Läromedel,  (2001) - Antal sidor: 120 - ISBN: 9127629279

Konsten att framställa kartor – en handledning i kartdesign: Margareta Elg och Lars Granath, Utgiven av Studentlitteratur, (2006) - Antal sidor: 198 - ISBN: 91-44-04560-3

Introduktion till GIS: Bo Malmström, Anders Wellving, Utgiven av ULI, (1995) - Antal sidor: 216 - ISBN:91-630-3245-7

Fler praktikplatser för mät- och kartstudenterna

Inom mät- och kartbranschen har vi under många år haft ett underskott på kvalificerad personal. Det fattas mätningsingenjörer och mätningstekniker men också en bredare kompetens med kunskap om kartografi, fastighetsjuridik, PBL/samhällsplanering, databaser och GIS. Vi står också inför stora pensionsavgångar, varför det är extra viktigt att se om återväxten inom yrket.

Nya utbildningar på nya orter
Efter att det under många år bara funnits ett fåtal utbildningar har det nu tillkommit flera utbildningsorter, där vissa är yrkeshögskolor (YH) och andra är universitets- och högskoleutbildningar. Yrkeshögskolorna har LIA (lärande i arbete) medan universitets- och högskolorna har examensjobb, praktikkurs och/eller praktik.

Alla elever på dessa utbildningar behöver vår hjälp i sin utbildning för att få praktikplatser och examensjobb. Eftersom det har blivit fler utbildningsplatser behövs det också fler praktik- och examensplatser. Får eleverna inte det blir deras utbildning inte fullständig och vi får inga nya utbildade kollegor.

Branschen bör ta ansvar
Vi i hela mät- och kartbranschen, från Lantmäteriet, kommunala mätningskontor till mät- och kartkonsulter samt bygg- och anläggningsentreprenörer, måste hjälpas åt så dessa elever får sin praktik och sitt examensjobb.

På Metria har vi som målsättning att hela tiden försöka ta in elever på LIA, ordna fram examensjobb och praktik­platser. Det är inte lätt alla gånger men det är viktigt att vi försöker så gott vi kan.

Ida gör just nu praktik på Metria i Katrineholm
Just nu har vi på Metria i Katrineholm en elev från
Östsvenska yrkeshögskolan i Motala som går andra året på den tvååriga
utbildningen som Geodetisk Mätningstekniker.  Den utbildningen är inriktad mot bygg- och anläggningsmätning medan en del andra utbildningar från andra utbildare, har en inriktning mer mot mätning för samhällsplanering.

Det är Ida Johansson från Finspång som är inne på sin sista vecka av den 7 veckor långa LIA i denna period.

Vad har du för bakgrund Ida, och hur kom du på idén med den här utbildningen?

- Jag jobbade tidigare som trädgårdsanläggare och tycker om att arbeta ute men ville utvecklas. Då hittade Ida J_P1060952_rjag den här utbildningen i Motala och undersökte mer vad det var. Variationen ute och inne tilltalade mej, och nu har jag snart gått utbildningen i ett och ett halvt år.

Hur är det att vara på praktik?

- Det är mer varierande arbetsuppgifter här på Metria än min tidigare praktik vilket är roligt. Jag har varit med alla på kontoret på olika sorters jobb, både ute och inne på kontoret.

Är det något som skiljer mycket mellan den här praktiken, din tidigare praktik och skolan?

- Det mest påtagliga är fabrikatet på mätinstrumenten samt beräkningsprogrammet. Vi har använt Leica totalstation och GNSS-mottagare i skolan och på min förra praktik men här på Metria i Katrineholm har ni Trimble. Det blir svårt till en början men jättebra att få en inblick i hur Trimble fungerar. Det är samma sak med beräkningsprogram, vi har mestadels använt GEO i skolan men ni har Topocad, vilket också är svårt i början men bra att få testa. Jag har laddat ner en testlicens av Topocad för att själv kunna öva.

Tack för att jag fick ställa några frågor och lycka till i ditt framtida yrkesliv!

Som sagt, för att vi ska få utbildade mät- och kartkollegor framöver, är det jätteviktigt att vi i mät- och kartbranschen tar vårt ansvar och ordnar praktikplatser och examensjobb!

peju

Per-Åke Jureskog, projektledare och mätningsingenjör. Parallellt med detta även marknadskoordinator för en av affärsenheterna i Metria.